Välkommen till Bill Olssons webbsida

 

VälkommenBill berättar...Galleri...Utställningar...TeaterWorkshops/SeminarierKontakta Bill

 


Bill berättar

Ett försök att baklänges kortfatta mitt liv som konstnär...

Att teckna till man dör...
Under 2012 har jag bespetsat mig på att visa en stor kollektion bilder med likartad bärkraft i en spännande resa i 365-årets spår (se nedan) på Galleri Urban Hanson i Linköping. Utställningen kom att heta "Bill Olson tecknar tills han dör".

En dagbok i teckningens tecken
År 2011 hände det sig att jag tillsammans med min dansande dotter, Anja Harnquist, kom på tanken att varje dag teckna en bild som scannrade av mitt liv, en slags dagbok i teckningens tecken. Snabbt födda bilder under ett helt år skulle dagligen komma att bli sedda med blotta ögat, oavsett tid på dygnet (Om jag så skulle sitta instängd och bakbunden i min egen matkällare).

Vi döpte projektet till "Bill 365". Ett projekt som intitalt skulle bli ett konstarbete helt i min egen värld. Men så utvecklades inte det hela...

En dag i början av mars, 2011 träffade vi kulturchefen i Umeå, Fredrik Lindegren som snappade upp idén. "Spännande!" sa han. "Varför inte skapa en slags "dagens Bill Olson" på vår hemsida inför Kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå?

Och så blev det. Från och med den 3 juli 2011 startade jag upp i realtid med ett papper, en krita, färg och en webbkamera. Cirka 7 000 besökare har dagligen sett mina bilder växa fram till avslutet den 3 juli 2012.

Pauseringar i tecknandet kan också växa ut till en bild
Har under 2010 och framåt hittat en stark tilltro till att fortsätta med mitt tecknande. Att på något sätt följa linjens eget liv och utflykter. En utflykt, personlig expedition med mig vid kritan, pennan och färgen.

Teckningens rytmiska skeenden kan nog kanske liknas vid musik och tecknande rörelsekoreografier. Pauseringar i tecknandet kan också växa ut till en bild som jag aldrig tidigare varit bekant med.

Bill tecknar tills han dör... igen
Vid en stor separatstutställning 2009 genomförde jag en utställning i Luleå och Kulturens hus; bill tecknar tills han dör en stor omfångsrik utställning där den tecknade bilden fick ett stort gehör och uppmärksamhet.

Tecknandet ett intressant och nyfött intresse
Under 2005 så har jag sakta glidit in mot tecknandet. Där teckningen har, på något sätt blivit ett intressant och nyfött intresse. Kroppen, dansen och rörelsen har med mitt sätt att arbete kommit att bli en slags koreografisikt arbete. Kroppen rörelsen och kroppens dynamik i centrum. I sig inget nytt från min profil. Men nu fritt!

Enkelt, snabbt och med lite färg och i diametrala format små bilder till stora, som två gånger sex meter blivit formen.

Besökare från djurens värld
Under 2000-talet har jag fokuserat på mitt måleri- där människans närvaro alltmer försvunnit i bakgrunden för att istället ge plats åt besökare från djurens värld och fragment från mänsklig närvaro. Ett måleri där vår synliga verklighet gränsar in mot ett djup där färgen får alltmer utrymme.

År 2004, hände mycket. Någonstans befriades måleriet från figurer och litterära handlingar. Rensad från berättelser där människan fungerat i helfigur och motiv. In kom det enkla och nästan abstrakta livet tonat fram. Där finns fragment från verkligheten i form av skönjbara individer eller djur, i annat är det ett skimmer och färger som lyser utan pålagda fernissor eller förhöjande effekter. Jag tycker väl att jag sökt mig in i ett slags landskap vars djupa öppningar föregås av fragmentariska figurer från människans och djurens liv.

Parallellt med det sceniska experimenterandet har måleriet intensifierats från tid till tid. På senare år har djuren och deras hemliga liv och intressanta kroppsspråk och sinnelag kopplats till mina människoskildringar, och ludens närvaro blivit allt mer närvarande. Kanske har också mitt måleri påverkats av mitt arbete med teatern. Där allt ifrån Mordet på Marat till Caligula, Kung Ubu och Tribadernas Natt påverkat mitt sätt att måla och agera. Att jag sedan gjorde en omtalad tolkning av Samuel Beckets Krapps Sista Band i slutet av 1990-talet har inte försämrat min sceniska kunskap.

Workshops och föreläsningar om mitt förhållande till målning och teckning som redskap för fantasi och "kreativ reseledare" finns också med i min portfölj på bland annat konstskolor, Universitet och sommarakademier. Som i Tyskland och en nationellt uppmärksammad akademi i Neu Burg med workshops från måleri, skulptur, jazz, klassisk och modern musik, och som nu senast med performancekonst.

Decay Pitch - Or/Eller
1982 genomförde jag och mina kollegor Roland Spolander, prefekt vid Konsthögskolan i Umeå och Professor vid konstvetenskapliga inst. vid Umeå Universitet, och Lars Ahlström, konstnär och performanceartist i gruppen Decay Pitch, vårt första performance-projekt. Det var i Umeå och Ögonblicksteatern. Verket hette "Or/Eller.."Året därpå genomförde vi vår första stora scen- performance - akt på Norrköpings Konstmuseum, 1983.

Sedan kom allt slag i slag. Vi blev inbjudna till en stor performance-tillställning i Madrid 1985, Moderna Museet 1985, och så vidare. Till en stor workshop i München med projektnamnet Tonight, med hela Europas performance-elit närvarande, 1988. Med åren har vi gjort bort mot 80 olika performance-projekt för svenska som utländska scener. Fyra konstfilmer för TV.

Vad offentliga utsmyckningar ankommer har jag sedan tidigt 80-tal genomfört och placerat ett tjugotal verk i offentliga miljöer. Folkets Hus lokaler, Folkets Park dito, Landstings och kommunala, statliga samt privata

Alltid sökt det snabba ögonblickliga uttrycket konsten
Jag har sedan 1970 varit professionell konstnär. Som bildkonstnär har jag varit verksam mer eller mindre kontinuerligt hela tiden. Från 1981 har jag också arbetat med scenen som plattform för mitt konstnärliga skapande. Både genom teatern, som språkrör, och inom performancekonsten, med grupperna "Decay Pitch" och Ögonblicksteatern verksamma i Umeå som bas, sedan ut i Europa.

Vad gäller mitt måleri har motivvärlden nästan hela tiden svävat, rört sig bland människor, människors relationer till stämningar och sociopsykologiska möten. Beröringar och laddningar som föds när individer möts. Jag söker att åskådliggöra, tolka jazzmusikens puls och väsen i bild. Skapa den känsla och uttryck dans gör på mig. Från Tango till modern Cullberg-balett. Dessa temperament har alltid legat mig nära. Jag har alltid sökt det snabba ögonblickliga uttrycket i min konst. Det sekundsnabba ögonblicket där färg och form, samt linjen föder spännande utlevelser i bild.

.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tack för läsningen / Bill

 

 



 

Bill Ohlson